• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Fysisk ork vid kronisk njursjukdom

Foto : Stefan Melander

Njursvikt kan leda till att du inte orkar vara lika mycket fysiskt aktiv som du gjorde förut. Det finns flera orsaker till detta; såväl blodbrist/anemi, muskelsvaghet och fysisk inaktivitet bidrar som hjärt-kärlsjukdom.

Allt eftersom njursvikten tilltar, så minskar även den fysiska kapaciteten. Man har konstaterat att den fysiska orken börjar ofta sjunka redan innan dialysstart, dvs i stadie 2–3, jämfört med friska personer. Men det är viktigt att veta att även personer med kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR <60) har samma möjlighet som jämnåriga friska att förbättra sin ork och styrka. Därför ordinerar ofta njurläkaren eller njursviktskoordinatorn regelbunden träning till njursjuka. Du blir remitterad till specialistsjukgymnast som utifrån en individuell bedömning av din funktionella kapacitet, tidigare träningserfarenheter och önskemål lägger upp ett individuellt anpassat träningsprogram. Träningen förbättrar din styrka och kondition. När du orkar mer blir vardagen lättare, roligare och du bidrar till att bromsa din njursvikt.

All rörelse räknas men de största effekterna på hälsan får vi om intensiteten (ansträngningen) är minst måttlig. Med måttlig intensitet menas fysisk aktivitet som ger en märkbar ökning av puls och andning men man kan fortfarande föra ett samtal.

Ta steget och öka ditt välmående!

Använd gärna nedanstående skala för en subjektiv bedömning av ansträngningsgraden. Sträva efter att ligga på nivån kring 12–13:

 

Källa: Dagbok och ansträngningsskalor FaR.pdf | Vårdgivarguiden (vardgivarguiden.se)

Textansvarig för denna sida: Constantina Lomi, Specialistsjukgymnast

Senast uppdaterad: den 7 april 2022 14:50

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se