• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Blodfetter

Blodfettssänkande läkemedel

Det finns olika läkemedelsgrupper som används för att sänka blodfetterna. Den vanligaste läkemedelsgruppen är de så kallade statinerna. Dessa verkar genom att hämma bildningen av kolesterol. Statinerna ger i allmänhet få biverkningar. Den vanligaste biverkningen är lättare muskelsmärta. Leverpåverkan förekommer även hos vissa patienter och man brukar därför i samband med behandlingsstart göra leverprover. Nya levervärden tas efter ca 6 veckors behandling.

Blodfetterna delas in i LDL (”det onda kolesterolet”), HDL (”det goda kolesterolet”) och triglycerider. När man pratar om blodfettsrubbning menar man att kroppen har för höga halter av det onda kolesterolet och/eller av triglycerider. Orsakerna till förhöjda blodfetter kan vara flera, men livsstilen har stor betydelse och även ärftliga faktorer spelar in. Man vet att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar vid höga blodfettsnivåer. Hos patienter med njursjukdom är hjärtsjukdom vanligare än hos njurfriska och det är därför viktigt med en god blodfettskontroll.

Senast uppdaterad: den 4 maj 2017 11:10

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se