• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Psykisk hälsa

Foto : Stefan Melander

Att drabbas av och leva med en kronisk sjukdom är jobbigt och kan leda till olika psykiska reaktioner som t.ex. ilska, rädsla, nedstämdhet, ängslan, förvirring, frustration, irritation, likgiltighet, hopplöshet eller vanmakt.

Hur man reagerar och hanterar sin situation är olika från individ till individ. Sjukdomen innebär ofta förändringar i vardag och livsstil, både för dig och för dina närstående. Även om du måste anpassa dig till nya omständigheter och villkor är det viktigt att kunna fortsätta ett så normalt liv som möjlig, med allt vad det innebär, som familj, vänner, arbete och fritidsintressen.

Vad kan jag göra själv?

  • Prata med din familj, vänner och med din kontakt i det njurmedicinska vårdteamet – de kan säkert stötta dig på olika sätt!
  • Att lära sig mer om sjukdomen och engagera sig i sin vård kan göra att man känner att man har mer kontroll, kraft och självkänsla.

Läs även mer under Psykosociala aspekter.

Senast uppdaterad: den 20 juli 2020 10:05

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se