• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Mage, tarm & näringstillstånd

Foto : Stefan Melander

Vid njursvikt är det vanligt med symtom från mag- och tarmkanalen.

Det kan t.ex. vara förändrad smakupplevelse, metallsmak i munnen, minskad aptit, illamående, kräkningar magkatarr, gasbesvär, diarréer eller förstoppning.  1

Illamående och kräkningar har ofta att göra med njurarnas försämrade reningsfunktion som gör att du får en ökad ansamling av slaggprodukter i blodet. Detta kan man se främst på Urea-väret i blodet.  2 Illamåendet kan förbättras genom en proteinfattig diet, som ordineras av din läkare om det är aktuellt. Besvär från mag- och tarmkanalen innebär att man riskerar att förlorar muskler och minskar i vikt. Därför får du väga dig regelbundet på mottagningen och genomgå kontroller av ditt näringstillstånd. En av undersökningarna kallas ”nutritionsstatus”. Den innehåller frågor om bl.a. matvanor, vikt, mag- och tarmsymtom, fysisk aktivitet, trötthet samt bedömning av underhudsfett och muskler. Även dåliga tänder eller inflammation/infektion i munhålan ökar risken för försämrat näringstillstånd. 3

Läs mer :
  1. Vätskebalans
  2. Prover och provsvar
  3. Muntorrhet

Vad kan jag göra själv?

  • Kontakta sjukhuset/läkare om du drabbas av ihållande magsjuka, kräkningar eller diarréer. Se till att du inte blir intorkad om du har ihållande diarréer genom att dricka ordentligt.
  • Kontakta din läkare om ofrivilligt tappar vikt. Det kan vara till hjälp att du får träffa en dietist för att kontrollera att du får i dig rätt näringsämnen.
  • Regelbunden motion förbättrar ofta aptiten, så försök komma igång med fysisk träning!
  • Ibland går det lättare att få i sig maten om man äter mindre men oftare.
  • Besväras du av diarré, förstoppning och/eller illamående – ta upp det med din njursjuksköterska eller läkare. Det kan finnas olika anledningar till besvären och du kan eventuellt behöva träffa dietist för kostrådgivning.
  • Det finns läkemedel mot såväl diarréer som förstoppning. Fråga din läkare!

Senast uppdaterad: den 1 juli 2014 15:01

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se