• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Gikt

Foto : Stefan Melander

Som njursjuk kan man ibland besväras av gikt. Det är en slags ledsjukdom som oftast visar sig genom att man plötsligt får smärtsamma inflammationer i någon led.

Inflammationen kommer utan förvarning och läker sedan ut helt inom någon vecka. Oftast drabbas bara en enstaka led, vanligast i stortån. Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Urinsyra är ett ämne som utsöndras via njurarna. 

Urinsyran mäts med ett blodprov som kallas S-Urat. Förhöjda uratvärden i blodet behöver inte leda till inflammationer och det är endast om man får giktsymtom som det blir aktuellt med behandling. Om du har återkommande giktproblem finns mediciner som förhindrar nya attacker. Vid akuta besvär finns mediciner som dämpar inflammationen och lindrar smärtan.

Vad kan jag göra själv?

  • Kontakta mottagningen/din njurläkare vid akuta besvär.
  • Om du är överviktig kan det hjälpa att gå ned i vikt. Undvik allt för snabb viktnedgång, då det kan utlösa nya giktattacker.
  • Det finns läkemedel mot gikt. Prata med din läkare.

Läs mer om läkemedel mot gikt

Senast uppdaterad: den 1 juli 2014 15:00

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se