• Bromsa njursvikten
  • Min hälsodagbok
  • Hälsa, symtom & egenvård
    • Blodbrist/anemi
    • Blodfetter
    • Blodtryck
    • Gikt
    • Kalk & fosfatbalans
    • Klåda
    • Mage, tarm & näringstillstånd
    • Muntorrhet
    • Muskelkramper
    • Psykisk hälsa
    • Restless legs
    • Rökning
    • Sex & samliv
    • Trötthet & orkeslöshet
    • Vätskebalans
  • Patientfilmer
  • Njurarnas funktioner & sjukdomar
    • Njurarna och dess funktioner
    • Vanliga orsaker till njursvikt
    • När njurarna sviktar
    • Njursviktens fem stadier
  • Prover & provsvar
    • Blodprover
    • Urinprover
    • Allmänna råd vid provtagning
  • Läkemedel
    • Blodet
    • Blodfetter
    • Blodsalter
    • Blodtryck
    • Försurning av blodet
    • Gikt
    • Kalcium/fosfatbalansen
    • Klåda
    • Vaccinationer
    • Vitaminer
    • Övriga njurskyddande läkemedel
  • Kost
    • Kostråd
    • Proteinreducerad kost
    • Övrig kostbehandling
  • Motion
    • Fysisk ork
    • Träningseffekter
  • Psykosociala aspekter
  • Riktlinjer och behandling
  • Behandlingsalternativ -
    njurersättande behandling
    • Peritonealdialys
    • Peritonealdialys med maskin
    • Hemodialys
    • Hemhemodialys
    • Dialys och arbete
    • Njurtransplantation
    • Avstå dialysbehandling
    • Att välja behandlingsform
  • Njurförbundet
  • Länkar och mer läsning
  • Om Njurdagboken
  • Ordlista

Behandlingsalternativ

Foto : Stefan Melander

Dialys & Transplantation Behandlingsalternativ när njurfunktionen är mindre än 5 %

Njurarna är livsviktiga organ. När mindre än 5 % av njurfunktionen återstår överlever man inte utan behandling med dialys eller transplantation. Detta brukar inledas vid en njurfunktion på ca 5-10 %. Det är viktigt att veta att dialys inte botar njursjukdomen utan är ett sätt att rena blodet från slaggprodukter och överskottsvätska. I Sverige påbörjar varje år ca 1100 njursjuka patienter aktiv uremivård, dvs. dialysbehandling eller njurtransplantation.

Antal transplantationer årligen 1991-2020

Klicka på bilden för att se större variant.

Antal transplantationer årligen 1991-2020
AD = avliden givare, LD = levande givare.
Illustration hämtad från Svenskt Njurregister (SNR).
 

Medelålder hos personer som startat i dialysbehandling eller njurtransplantation 1991 – 2020.

Klicka på bilden för att se större variant.

Medelålder vid behandlingsstart 1991-2020. Fördelat på kön. Illustration hämtad från Svenskt Njurregister (SNR).

Peritonealdialys, hemodialys, njurtransplantation. Självdialys, dialys hemma eller på en dialysmottagning, dag- eller nattdialys. Begreppen är många och inte helt lätta att förstå. Dessutom uppstår många frågor; Hur vill jag ha det? Vad passar mitt liv och min vardag? Det kan vara extra svårt om man fortfarande är chockad över beskedet om att man behöver dialys eller njurtransplantation för sin njursvikt och för sin fortsatta överlevnad.

I stället för att detaljerat beskriva de olika behandlingsformer som finns, får du här läsa om fem personer som behandlas för njursvikt på olika vis. Läs och finn ut vad som är viktigt för just dig. Det är du som ska leva med din behandling och det är dina behov som ska tillgodoses. 

Senast uppdaterad: den 13 april 2022 11:42

Njurdagboken är framtagen i samarbete med
Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping

Innehållet är skrivet och sammanställt av
Agneta Pagels*, Marie Vång*, Annika Eriksson**, Annelie Magnusson*, Stefan Melander**

Innehållet är faktagranskat av
Anders Fernström**, Britta Hylander*, Stefan Jacobson***

*      Karolinska Universitetssjukhuset
**   Universitetssjukhuset i Linköping
*** Danderyds Sjukhus AB

Mer om Njurdagboken





Njurförbundet är ansvarig utgivare av Njurdagboken. Kontakta oss via telefon: 08-546 405 00
eller info@njurforbundet.se